Har köpt mig en ängel. I min smak den vackraste ängel jag sett. Men smaken är som kännt som baken och Per trodde faktiskt att han började bli förvirrad när han inte visste om han befann sig på jobbet eller hemma i köket......fast så lik en gravsten är hon nte alls det.

 

Sedan har missnöjet redovisats i sin dolda form.

 

Per säger inget längre....bara ser till att alltid lägga skräp i hennes händer....och dessutom påstår han att han inte alls lagt nåt där och att säkert det är nåt FEL på henne som gör att det blir så där......det tror inte jag....

 

nu står hon dessutom mitt på köksbordet, rätt under lampan och strålar som hon förtjänar och så att man ser henne även utifrån, in genom fönstret, om man råkar gå förbi......Så Per är noga att dra ihop gardinerna och jag drar ifrån dem. Den dolda kampen fortsätter och smaken förblir väl tudelad och det är ju tur att hon är för stor för att gömmas iallafall....