smittad.

har testat att stoppa huvudet i sanden, kasta in handduken, hållt huvudet över vattenytan, simmat i motström, upp och ner har jag dessutom sett på livet med nya perspektiv. Tills jag förstod att det jag sökte var glädjen. För den finns där, även när man känner sig som lägst. Det gäller bara att nudda vid den för att smittas och växa. Där står jag nu.






Världen är drömd...

Världen är drömd av en sovande gud,
och gryningens rysningar vattrar hans själ.
Minnen av ting, som hände i går,
innan världen var till,
spökar, glimtar.
Det, i vars väsen vi inte har någon del,
möter oss där vägen kröker,
det andas en fasa, som inte är vår,
från gränserna långt borta,
från världar av andra lagar.
Somna, somna tyngre, du sovare,
tills drömmen inte plågar dig mer,
eller vakna till dagen, skapare,
och gör oss verkliga!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0