Nu är det sista veckan innan mässan. Den är i Hållnäs och jag kommer att åka dit med Knutpunkten, ha behandlingar och försäljning samt hålla en meditationsresa och trumresa under helgen. Än har vi kvar att fixa en del....bland annat att få tag i en husvagn att hyra....och en del pyssel som ska med förstås.

....att man är ruggigt dålig på att ta med sina barn på gudstjänst när barnet läser gudstjänstinnehållet och säger: Varför ska vi ha det här? man fattar ju inte ens vad det står....(ljudar) predikan (med snabbt e och i och jättelångt a) och utbrister: Ah nästan som pelikan!

...funderar varför mina barn, efter att ta av sig strumporna på kvällen,
bara lägger EN av strumporna i tvättkorgen....










.....och vart tar de andra vägen...?

tankarna tystnar på kvällen och drömmarna tar över och när jag minst anar det så växer jag. Helt utan att slåss, därav inte sagt problemfritt. Det krävs styrka för att våga lyssna inåt och mod för att våga låta sig ledas av vad man hör där. Och jag är stark. Även när jag själv känner mig liten. Vet att jag vågar även när jag känner mig som mest rädd. Egentligen vet jag det men ibland kittlar tvivlet mig. Det får mig också att växa....bara jag vågar våga.

samma systrar som i förra inlägget. Storasyster ger ledtrådar:

Den har stora tassar.

Den har gul, nästa beige, men mer gul päls.

Den har en stoooor man runt huvudet. (Visar med händerna)

Den är farlig.

Den har en lång svans med en tofs längst ut på svansen.

Den bor i Afrika. På savannen.

Den säger Roouaruuuugh! (vrålar)

Lillasyster: JA NU FATTAR JAG!!!!  GRIS!

Fick ett sms från storasyster som hade en diskussion med lillasyster angående djurkrocken som storasysters man var med om för en tid sedan.....

Lillasyster: vad körde han på för djur?

Storasyster: rådjur...

Lillasyster: Ja, men vad för rådjur? Finns ju massor.

Storasyster: Ja...men ett vanligt rådjur...

Lillasyster: Jahaaa en räv!

Gårdagen ägnades åt att städa och sanera Knutpunktens lokal. Efter en sommar med mer regn än någonsin hade vi lyckats göra om Knutpunkten till en swimmingpool nån gång under sommaren och när vi först upptäckte det hade vattnet trängt undan och satt sina spår.....

Vi har fått slänga saker i massvis som legat och blivit mögliga och frågan kvarstår om vi nånsin kommer kunna använda lokalen igen eftersom vattnet trängt ner i betongen och upp i väggarna. En firma specialliserad på fukt och mögel får bedöma det nu.

Mitt i all missär träffade jag en av mina grannar, Camilla, som just idag inhandlat sig en soffa och skulle göra sig av med den hon haft innan och frågade om jag behövde den. Ibland påminns vi av livets magi lite extra och den senaste tiden har jag upplevt så mycket kärlek och givmildhet från så många runt om mig så jag är alldeles varm i hela hjärtat. Det kanske inte finns en mening med allt men allt ger en mening till stundens tillvaro. Och jag är så tacksam!

Att ha sällskap av Mia med saneringen gjorde allt också mycket enklare. Av nån anledning lät vi det hela rinna av oss med hjälp av glädje och skratt och effektivt arbetande. Spännande att se vad som sker här näst och just idag kan vi inte göra så mycket mer åt loalen än att vänta på specialistherrarna....

Kvällen avslutades med blåbärspaj på nyplockade blåbär. Min yngsta tjej Lova hade plockat en halv kasse blåbär, så efter att ha gjort två stora pajer har vi fortfarande blåbär kvar till idag. Vad vi ska göra med dem har vi inte bestämt än. Nåt gott har vi tänkt oss iaf.....:)

---

---

---

---

---

---

---

---

Om vi hela tiden fortsätter framåt kanske vi glömmer bort att dofta på blommorna vid vägkanten.

Fotot från evenemanget Back to BAsic i juni 2012.