Små njutbara ting

Tankarna surrar i huvudet i rytm med diskmaskinens entoniga malande. Kaffekokaren sprider doft av Gevalia i köket och jag går igenom epost och kollar nyheterna medan morgongruset skingras ur synfältet och nyvakenlooken lägger sig....det sistnämnda brukar jag få göra något åt ändå...


På sommaren brukar jag drabbas av skaparlusten. Det finns tusen saker och projekt som ploppar upp i huvudet på mig och jag brukar sätta fart på hälften innan skoolan börjar igen.... I år är det inte alls så.

I år bara är jag. Visst dyker projekten och idéerna upp, vissa människor är förföljd av tankar på att starta upp en massa saker, jag är en sån människa och har nog alltid varit.

Iår kommer skaparlusten mer som små viskningar eller lätta vindpustar. Jag känner och hör dem men jag låter dem vara. Blåser bort tankarna igen som frön från maskrosens stjälk, bara för att låta dem växa lite och komma tillbaka senare. Det är som om tiden just nu är avsatt för enkelhet åt mig.

Alternativmässan rullar på och det är mer jobb än vi anat och kanske räcker det just nu? Kanske vilar jag av en mening? Hur det än är låter jag det också bara vara just nu. Tar emot tankarna med tacksamhet och släpper dem igen. Bäddar mina ideer och låter dem vila. Istället upplever jag och njuter av det som finns runt om mig. I all dess enkelhet och grönskande prakt.

jag njuter av att gå barfota och få känna jordens skal under mina fötter.

Jag går ut och går i sommaregn med hundarna. Bara för att känna den doft som blir av regn i sommarens natur och jag njuter av en sån enkel sak.

jag sitter i solen när jag behöver värme och i skuggan när jag behöver den bara för att min hud har frysit en hel vinter nu och äntlligen slipper göra det och jag njuter av att inte behöva frysa.

jag njuter av att sätta ner fötterna på stranden. Den varma övre lagringen och när man borrar ner hälarna blir sanden mer kompakt, fuktigare och kallare, den mörka sanden, den som jag snart senare sitter och bygger sandskulpturer av. Jag njuter att få känna den och uppskatta den.

Att vakna på morgonen helt i min egen takt utan någon klocka som ringer och istället vakna av att sol kittlar min kind, regn smattrar på taket eller små morgonvarma barn som kryper ner i min säng. Sådana saker är njutbara allihop och jag har visst valt åt mig själv i år att bara vara och njuta av allt det här. Den kraften och glädjen behöver jag just nu av nån anledning och jag känner bara tacksamhet över att den kommer till mig.

Allt sker precis som det ska.
Inte alls märkligare än så.
Och nu är det sommar och den vill jag ta vara på.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0