höglöp och högsommar

Signas höglöp har varit ovanligt långt denna gång. Vi är nu inne på 12.e dagen med pilsk och löpluktande hundtjej med en svärm av oförskämda friare...

Vi har haft tur att få lämna henne hos andra de flesta nätterna, men i natt sover hon hemma igen och
vi är beredd på det värsta med ylande rymningsbenägna fyrbenta inneboende parasiter individer.

Tack o lov är Bachdropparna en fiffig lösning och tack vare dem är Signa fantastiskt lugn. Hon ligger lydigt på diskbänken hela dagarna trots att hon vill ner till herrarna, utan att klaga ligger hon där. Bachdropparna har verkligen förändrat vår lilla tjej helt och hållet. Hon är så duktig och jag känner mig så stolt över henne. Inget skällande när vi får besök och inget onödigt skällande på promenader, om det inte händer nåt läskigt förstås som till exempel en förbispringande katt eller en stor ruggig hund vill säga....

Jag kan villigt erkänna att jag inte skulle trott på de här dropparna om jag inte testade dem på Signa och själv märkt den markanta skillnaden. Hon är lugn som en filbunke. Synd att inte fler vet om vilken effekt dropparna har. Jag tror många fler än vi skulle kunna bli hjälpt av dem!


Han valsar ändå !

Kan inte sluta fascineras av hur sammanflätat hela livet är, hur allt har betydelse och hur det visar sig på mest oanande sett! Just nu skriver jag inför nästkommande kurs. Det är jättespännande när frågor bara får sina svar helt av sig själv och jag behöver bara följa med flödet:) Så tacksam för detta!

Sommaren har vandrat in över landet och det både känns och märks i luften. Allt blir så mycket enklare med lite värme. Barnen leker för fullt efter den stillasittande vintern och människor ute har plötsligt tid att stanna upp och prata med varandra. När det är sommar ser vi varandra, vi människor, och vill se varandra istället för att krypa ihop i sin vinterjacka och fort skynda hemåt för att stänga dörren om sig.

Jag går barfota. Så mycket jag kan. Att slippa skorna är en befrielse tycker jag efter att ha varit tvungen att dra på mig vinterstövlar ett halvår. Att känna asfaltens värme eller gräs mellan tårna är befriande. Och idag på min hundpromenad kunde jag inte låta bli att sjunga min favoritvisa medan jag gick. En visa som beskriver allt det jag ville ha sagt med detta inlägg egentligen. Ett mästerverk i min mening:

KLICKA HÄR


Sommargräs

Hemma igen efter några dagar på stugan. Längtar redan tillbaka...

I natt har jag sovit ut...nej förresten...i natt har jag inte sovit många timmar alls. Denna natt har jag ägnat åt att försöka hålla isär två valptillverkningssugna hundar. problemet är inte att hålla dem isär. nej då.

Signa har varit instängd med Mira och Lova på deras rum, och Misak (den värsta friaren...) har jag haft i koppel fastknuten vid min arm i källaren. han gnyr, flåsar, gnäller och försöker rymma. Efter en halvtimme lugnar han sig, lägger sig till ro brevid mig. Då ropar Signa på honom igen. Ett enkelt litet "vov" hörs från övervåningen och Misak flyger upp pa alla fyra igen som en fjäder och fortsätter gnällandet och ylandet där han slutade....Så har hela natten sett ut...

men det känns skönt ändå att det snart är över. Snart ett halvårs lugn och ro igen och har vi tur får hon sova borta någon natt snart igen... Och jag kanske får möjlighet idag att slå mig ner ute på gräsmattan i solen och sova en stund. Sommaren gör ju det mesta så enkelt.

ha en härlig dag!

Så här slutade det förra gången.....





Sommarkort

jag måste vara den mest lyckligt lottade personen i världen som har en såååå fantastisk familj!


Här är två av dem:)




Solstrimmor

Ett lugn och en fröjd att kliva upp varje morgon och se solen leta sig fram mellan gardinerna. Och barnen har blivit så stora att de vill vakna i samma fridfulla takt som jag. Vi strosar tyst omkring här på morgonen och bara njuter av lugnet.

Idag står ett hab besök på turordning. Förhoppningsvis får vi nya ögon på vår situation och eventuellt nya positiva alternativ för framtiden. Just nu vet vi iaf att tiden närmar sig Pers semester och det betyder att vi inom kort får "flytta" ut till stugan på ön. Paradiset på denna jord! det är bättre medecin än Habmetoder någonsin kan erbjuda. Något hela familjen längtar till och behöver förresten!

Nu ska jag passa på att gå ut och njuta i solen, ta en hundpromenad och kanske hinna plocka en ny bukett blommor till min altan. Ha en härlig sommardag!


 


Bröllop!!

Idag hoppas jag på regn över Forsbacka och sol och sommar i Stockholm. Det skulle ju innebära att jag helt utan dåligt samvete kan sjunka ner i soffan den här dagen och se den kungliga bröllopsfesten i Stockholm!

Ja jag tycker faktiskt att det här är jättemysigt. Har förstått att det är lite delade åsikter om detta....men jag trivs. Jag tycker att det är så underbart att bara titta på de vackra klänningarna som kungligheterna och kändisarna bär. Igår på bröllopkonserten följde jag dem uppför Röda matta och det är häftigt att se hur de glider fram i sina meter-med-tyg-klänningar och antagligen höga klacka under utan att ramla, utan uppsvällda magar efter middagen eller vingliga ben. De bara gliiiider fram perfekta och ler!

En annan sak som fascinerar mig med dessa kungligheter och andra väluppfostrade är att de alltid vet hur de ska hälsa på varandra! Jag har inte räknat ut den iaf....och så är jag ju inte kunglighet heller...När ska man kyssa varandra på kinderna? och när ska man skaka hand? Bara de regler om vem som får hälsa först betyder att hela gästlistan måste känna igen ALLA bjudna i uppsminkade ansikten, nya håruppsättningar och klänningar. Jag som har problem med just att känna igen ansikten skulle INTE haft någon chans där heller.

Hsh så är jag ju inte bjuden i vilket fall som helst så jag får nöja mig att se på fetsen på TV istället. Tur eller otur vem vet...

Hos min syster blir det bröllopsmiddag idag för hennes familj. Det betyder att barnen själva får koka sin korv för deras mamma har inte tid att laga mat när det är kungligt bröllop på TV:n! Här hemma blir det nog en liknande lösning.

Självklart måste jag ju få se detta ostört för sist det begav sig och kungen gifte sig med Silvia var jag ju inte ens född....och inte Viktoria heller....Så för henne och mig blir det definitivt nytt och spännande!

att döma andra är det att älska förutsättningslöst?

Efter muntliga reaktioner vill jag förtydliga vad mitt förra inlägg handlar om.

jag har tidigare stött på motstånd till mina kurser och mitt tankesätt från kristna medmänniskor. Att jag sysslar med humbo jumbo eller senast i raden då jag hyrt en kristen lägergård och pastorn i församlingen menade att ockultism och buddism inte passade sig i sanna religiösa lokaler....

Personligen tycker jag nte alls mina tankar går stick i stäv med religioner. Det jag förmedlar har samma kärna, den jag talade om i mitt förra inlägg. Jag väljer dock inte att lägga in tro hos någon. Jag tycker att var och en får bestämma detta. Ingen kan tvinga en människa till en gudstro. Inte jag och inte prästen, påven eller imamen.

Alla människor är här på jorden av en mening tror jag, som ett stort pussel passar var och en in i hela skapelsen. Om man har en gudstro eller inte har ingen betydelse. Att man däremot handlar utifrån hjärtat och på ett individuellt sätt istället för efter något andra stakar upp för oss tycker jag är viktigt.

Vi ska inte heller glömma att bibeln skrivits om. Redan på kyrkomötet i Rom (var det runt 100 e.kr? låter det vara osagt) valde präster att samlas för att ta bort delar ur bibeln och göra viss redigering för att det skulle passa folket och ordningen i landet ännu bättre. Därefter har olika människor, grupper och kyrkor tolkat bibeln på sitt eget sätt.

jag tror inte att Gud själv, om han nu finns, tyckte att våra hierarkiska tankar med påvar, präster och imamer, som något slags mer gudomliga varelser eller ledare passar hans tankar. Jag tror det är i människornas tankar de passar bra. I guds tankar tror jag att vi människor ska se oss som varandras liknar. Redan när äpplet plockades från kunskapens träd i bibelns första bok, gjordes detta efter att ormen lurat människan att hon skulle komma närmare gud genom denna handling.

I mina ögon sett plockar människor än idag äpplen från kunskapets träd och ser sig själva som överhuvuden och lite märkvärdigare än andra. Nu talar jag inte bara om religiösa människor, utan även de profana eller antireligiösa människorna.

På mina kurser vill jag att var och en förstår vilket värde de har. Alla individer är unik. Det finns inga överhuvuden, inga gurus eller ledare som man måste rätta sig efter. När vi vågar lyssna inåt och handla efter det vi innerst inne står för och tycker att är viktigt, då kan vi handla på bästa möjliga sätt.

jag tror att vi människor är som solar här på jorden. Först när vi ser värdet i oss själv och känner respekt, vördnad och samhörighet med varandra, naturen, djuren och världen och oss själva kan vi stråla på precis det sätt som är meningen. Utan att bli gudomliga. När vi strålar tror jag att den guden var religion talar om på olika sätt känner sig stolt över sin skapelse. Om han nu bildat oss för att berika jorden så är det ju onödigt om människan själv inte vågar berika den pga att någon annan säger att det är fel, fult, ockult eller oreligiöst att göra det. Allra helst om man handlar utifrån sann godhet och kärlek.

Jag är själv inte motståndare till religioner. Vill förtydliga detta. men jag är motståndare till dem som hindrar andra människor från att vara unika individer, gå sina egna vägar, uppleva sina drömmar och älska förutsättningslöst pga omskrivna, omtolkade skrifter i olika pärmar, eller något man hört av någon annan om vad som är rätt eller fel.

Jag är inte heller förespråkare för ockulta, buddistiska, antikristna eller liknande rörelser som vissa säger till mig, för i alla rörelser förekommer den hierarki och ledarskap jag talar om, oavsett vilken kärna, grund eller text de arbetar utifrån.

Däremot tror jag att religioner har många vackra tankar att dela med sig av. Jag tar gärna till mig dem om de passar mig och jag kan stå för dem. Däremot tvingar jag inte andra att ta till sig de delarna. Även om de passar mig betyder det inte att de passar dig. Jag kommer att tycka om dig ändå. kalla det humbo jumbo om du vill eller ockult, men jag väntar i så fall på att Gud själv ger mig den domen innan jag funderar över om det är helt oetiskt tankesätt.

"Ni är världens ljus.
En stad uppe på ett berg kan inte döljas,
och när man tänder en lampa
sätter man den inte under sädesmåttet
utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset.
På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna,
så att de ser era goda gärningar
och prisar er fader i himlen." (Matteus 5:14-16)

Är Gud god?

Jag har tidigare varit troende av kristendomen. med tiden började jag att ifrågasätta en hel del av konceptet. jag tror inte att vi har förstått det egentliga huvudbudskapet. Omskrivningar och egna tolkningar av bibeln har försurat den tror jag. Däremot tror jag på kärnan. Den som handlar om att det goda bygger, föder, segrar och består. För så tror jag verkligen att det är.

Som den gyllene regeln, så som du vill att andra ska behandla dig så skall du också behandla dem. Ett citat vi många är uppväxt och präglade av kanske till och med från skolan. Så sanna ord men hur många lever efter dem? Lever ens de troende kristna efter detta. Eller detta bibelcitat: "Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med, skall ni bli dömda..."

Alla religioner bär dessutom samma kärna, den om godheten. Islam, judendom, hinduism, buddism osv. Alla strävar det efter fred och lycka, glädje och kärlek. Ändå är det ofta dem emellan som det mest dömande görs.

Jag tror på godheten. jag tror på kärnan. jag tror på att behandla andra människor med respekt och vördnad. Jag tror att alla har en uppgift och att vi tillsammans kan göra underverk. Jag tror att leenden sprids när vi delar dem. Likväl som kärleken och glädjen. Dessa underverk är gud för mig. Solen som skiner på vår jord, växtligheten, djuren, naturen, barnen, ljuset, glädjen, kärlekshandlingarna, de varma orden och leenderna är gud för mig.

Sedan tror jag inte det spelar så stor roll om vi följer andra religiösas tolkningar, normer och regler. Jag tror att vi har de rätta svaren själva inom oss, och att så länge vi handlar med vördnad, respekt, kärlek och omsorg lever vi mer religiöst än många religiösa.

Och vet ni något mer? Om det nu finns någon gud så tror jag att han tycker ganska lika mig.... vad tror du?


en tackad räkning

Idag missade vi ett läkarbesök hos Hab. Det är en mycket dyr affär att missa tyvärr... jag fick iaf möjlighet att tala ostört med läkaren per telefon. Ett samtal som river upp många känslor och frågor. Det är inte alltid lätt att se klart och tydligt på situationer som man väljer att i vardagen intala sig själv omedvetet om att är helt naturliga och övergångna.

Nu väntar iaf ett specialteam att arbeta intensivt för vår del och jag hoppas att vi för en gång skull får hjälp. tyvärr har det inte varit så tidigare. Alla timmar vi suttit på bup och Hab och lyssnat, svarat, vridit och vänt på situationer utan att komma någon stans alls i realiteten. På papper är det snyggt förstås. Dessutom har ju vi haft oturen att ha bytt personal fler gånger varje år sedan dess vi börjat. Det betyder att nya personer sätter sig in i problemet hela tiden, med sitt egna sätt att se problemen på. Och vi har om och om igen fått försöka förklara vad vi vill ha hjälp med. När vi väl nått dit har vi bytt psykolog, kurator och läkare igen.

Jag är ofta för medgörlig. Nickar och håller med och känner att jag vågar och vill testa nya saker och försöker hela tiden att se det positivt. Nu sade jag ifrån ordentligt. Tack vare en underbar läkare på hab blev jag efteråt tackad för min ärlighet med orden: detta borde vi höra oftare. Här brister ju hela det vi står för.


Bach

Jag är skeptiker och det är bra många gånger men hindrar mig också fler gånger från att testa många saker. Tack vare Anneli Remsöbo som gav oss en flaska Bachdroppar så tillät jag mig själv att testa dem. Inte på mig förstås men på vår lilla hundtjej Signa.

Och tro det eller ej men jag tror att vi håller på att få en ny tjej här i huset! Ett lugn har bildats hos henne som jag inte trodde var möjligt. Hon är säkrare och har idag gjort alla hundpromenader utan att skälla! Det hör inte till vanligheten. Hon skäller inte ens när det ringer på dörren eller när gäster kommer in. Det är helt omöjligt!

Jag måste medge att de här dropparna faktiskt hjälper, om det så är för stunden eller inte vet jag inte men jag tänker absolut fortsätta att ge henne lite blomkraft i fortsättningen. ( övertygad om att det är Bachdroppar Cesar som talar med hundar har i bakfickan också och ger dem i smyg när inte kameran är på.....men säg inget till nån....)

ögonblicksverk

Idag råkade jag byta namn på några datorfiler. Shit happens. Det resulterade iaf i att Per har suttit på eftermiddan framför datorn febrilt knappetiknappande på tangentbordet, svettandes och undrandes; Vad faaaan har du gjort???

Det vet ju inte jag heller, men jag fick ju mina grejer att funka iaf trots filnamnsbyterna. med andra ord sabbade jag bara Pers grejer och det var ju bra prioriterat tänker jag och istället har jag ÄNTLIGEN fått lägenheten ommöblerad.

Miranda har fått ett nytt rum på en plats i källaren som jag inte visste fanns innan! Jag trodde att det var en soptipp för allmänheten bakom en dörr i källaren, men när jag började att undersöka utrymmet lite närmare insåg jag att det bara var VÅRAT skräp som låg där. Så nu har jag fått iväg x antal kilo ton skräp till de sälla jaktmarkerna och istället kunde jag utnyttja ännu mer rum i den lilla radhuslägenheten. David och Lova fick därigenom också ett varsit rum! Nu är det bara lite tavlor och en o annan snyggdetalj som saknas, men det tar jag inte idag. Min rygg värker. För tre barn att  få ett eget rum är en lyx när man bor i en trea.... Men det funkar bara man vill! det är bara att trolla lite och vips går det lika snabbt som att döpa om några filer i datorn, och förändrar hela tillvaron på ett ögonblick.

Här kommer lite bildbevis:)









För om man drömmer om Paris hamnar man i någe vis....

Här händer visst inte mycket nu, och jag skyller på det fina vädret att mallanrummen mellan blogginläggen blir så långa.....

Skolan för barnen närmar också sitt slut och det medför en hel del mer att göra. Men efter den nionde tar vi sommarlov och njuuuuter av ledigheten. Om vädret tillåter tänker vi tillbringa stor del ute i vår vackra stuga.

Där ute kan jag också planera i lugn och ro till min nästkommande kurs i augusti, läs gärna om den och mina andra uppdateringar på http://ninaswachipi.webs.com .

Vi har också fått tillökning i släkten. Barnen har fått en tremänning:) Så GRATTIS vill jag säga till AnnaLena med familj till lillkillen!

Imorgon rör vi oss mot Hudiksvall och tittar på härliga ALVA som uppträder på talangtävlingen där. Och så håller jag alla tummar för att det går bra för henne. Hon har ju en tendens att charma i både röst, hjärta och röst den härliga tjejen!




RSS 2.0