Igår svärmade myrorna på våran altan. De bildade ett svart täcke på trägolvet och flög med tiden iväg en efter en. Jag förstår just nu varför det fascinerade mig så mycket just då. Det var precis så jag skulle tänka, fast inte i bilder utan ord. Att våga lyfta från den trygga grunden en stund för att se nya alternativ. Öppna ögonen för att världen finns där utanför och har plats kvar att fylla.

Igår upplevde jag att det var precis som en tickande bomb som plötsligt exploderade och raserade murarna. Men när murarna rasade kunde jag se genom hålen att det fanns en hel värld bakom dem.  Och det är just den jag ska utforska nu. Med nya ögon.

I Varje kris finns en möjlighet. Vid varje slut finns en början. Jag har blundat så länge men nu öppnar jag ögonen, brer ut mina vingar och utforskar det dolda. En ny vandring har påbörjat där vandringen är själva njutningen.


Igår rev jag murar idag öppnar jag fönster....God morgon världen idag är jag redo att möta dig.